Snökaos
Det är tur att husse finns, så vi får mat. Ja, ja vilket gnäll, sa matte, ni överlever nog.
Det var riktigt snökaos igår, matte hade skottat kvällen innan, hon fick skotta igen när vi gick ut sista gången. Igår morse var det dags igen, fram med snöskyffeln och sedan flera gånger under förmiddagen.
Matte har sopat av bilen för andra gången och den är på god väg att försvinna igen.
Traktorn är igång för fullt, men det är inte lätt att hinna med, som tur är så kom Bosse H med snöslungan och körde upp en gång, det var skönt att slippa pulsa.
Matte och Anki sprang omkring som vettvillingar och läste av elmätarna, de kom hem emellanåt och vilade sej, matte var genomblöt ända upp över knäna, men skratta gjorde de så de hade väl kul, antar jag.
Vi fick sällskap av en snäll flicka som heter Frida, i början pussade hon lite mycket på Tintin tyckte jag, men efter ett tag så brydde hon sej lika mycket om mej, så det så. Hon var med oss på promenad, hon åkte ner i snön bredvid stigen med hela benet. De skrattade så mycket att de nästan inte fick upp henne.
Sedan kravlade Tintin upp på snövallen och nästan ända fram till skidspåren och där bajade han en stor hög. Matte försökte klättra efter men åkte bara ner i snön, hon är ju inte speciellt lätt, till slut fick hon åla sej dit och ta upp det, ingen vacker syn precis, och dessutom med en lila hundpåse. Varför duger det inte med en svart? Jag tyckte att det skulle lätta upp lite med färg, det är ju inte nån speciellt rolig hantering precis, säger hon.
Städdag, tydligen
Idag gick vi lite längre, det har inte snöat på ett par dagar, så det har blivit mer plogat, och så har vi pulsat upp stigar själva. Matte tycker det är så vackert med träden som hänger ner, jo vackert kanske med snö på, men tänk om de inte orkar resa upp sej sen, hur vackert blir det, jag bara frågar.
Matte har lagt sin handske framför mej, för att jag skulle stanna så hon kunde fota mej. Det funka tydligen, sa hon, då får jag kasta handsken i fortsättningen när jag vill att du står still. Hon kan gott få tro att det var därför jag stod still, men egentligen så fick jag syn på nåt intressant och då står jag ju still i alla fall.
Idag kommer Anki, det blir bra, matte är i och för sej trevlig men det kan vara skönt med omväxling.
Hon var in och höjde värmen i deras husvagn igår. Då fick hon se en vas med tulpaner på bordet. Det fanns inget vatten i så hon hällde i vatten i vasen, sedan tyckte hon att de såg lite torra ut så hon tog upp de och tog en kniv för att skära av de lite längst ner, så att de kan suga upp vattnet bättre. Hon såga och såga med kniven, och plötsligt tog det emot, va sjutton, är det metall i tulpanerna. Jag tyckte väl att det gick trögt, sa hon. Det var ju inte underligt att de såg torra ut, de var ju torra, gjorda av tyg plast och metall, vilken blåsning.
Ni får inte berätta det här för nån, sa hon sen. Det är ju skämmigt.
Snart är det julafton
Jag får inte gå lös här för det kan komma bilar, det kan gå ganska fort ibland. Men idag var det lugnt.
Det är inte lätt för oss när det är så mycket snö, speciellt när vi inte är några vägbajsare. Vi måste klättra upp på snövallarna och in en bit i skogen. Ni kan ju tänka er Tintin med sina korta ben och så matte klättrande efter, hon måste ju hämta resultatet. Det ser så illa ut säger hon, när det ligger på snön.
Närmaste vägen ut från campingen är blockerad med en två meter hög snövall, där lassar de snö med traktorplogen, matte klättrar över där med oss. Vi är så ivriga så vi har dragit ikull henne ett par gånger, men hon landar ju mjukt. Det blir jobbigt för matte att gå hela vägen till stora infarten, det är inte lätt att hindra två kissnödiga hundar att lyfta på benet på vägen dit.
Matte skulle ju ta en sötbild av mej, men jag tror inte det är möjligt, den här får duga.
Sötingen, igen
Tintin ligger och sover när matte kommer med kameran, han vaknar förstås och tittar lite förebrående på henne. Va sööt han är, fjäskar matte. Jag ska minsann be henne ta ett sötkort på mej också, hur det nu ska gå till, för jag är ju inte direkt söt precis. Jag kan sätta en rosett i tofsen som du har på huvet, säger matte, då blir du söt. Ja vi får väl se hur det blir med det. Du vänder ju bara bort huvet när jag fotar, då är det ju inte så lätt. Det blir bättre när jag får ny kamera, då hinner du inte vända bort huvet, säger hon. Nähä.
Vinter, vinter, vinter
Solen skiner idag också. Vi har varit på promenad på förmiddagen, men det finns nästan ingenstans att gå, mer än på stora vägen och på stora parkeringen, matte får går fram och tillbaka där det är plogat. I skogen går det inte att gå, snön är för djup, till och med för matte, ha ha.
Det är i alla fall vackert säger matte.
Hon får rensa våra tassar från isklumpar varje gång som vi varit ute. Matte tycker att tiden går fort, vi behöver ju bara komma in så är det dags att gå ut igen. Hon håller på och gör korsord och skriver, samtidigt som hon tittar på OS. Jag får faktiskt gruffa till lite om jag ska få blogga nån gång, hm. Sen håller hon på med det vanliga, borstning, tandskrapning, kloklippning, örontvätt och till om med i baken ska hon tvätta. Det gillar jag inte!
Nu körde traktorn förbi, då får matte gå ut och skotta bort vallen som blev.
Ser ni mej? Jag kollar på matte genom fönstret, hon kan ju sluta med det hon håller på med och komma in till oss,
det är ju snart fikadags, vet jag.
Solig dag
Igår var det jättefint väder, vi var utanför husvagnen medan husse skottade.
Här jobbar han för fullt. Det är bra, för då får han motion säger matte.
Här pratar husse med Christer och då är ju vi med och snackar också.
Men det är ganska skönt att vara inne också och ligga på golvet och mysa med Bosse.
Min bästa kompis
Här är min lilla kompis Tintin, jag brukar skriva lite nedlåtande om honom, men faktum är att jag gillar honom jättemycket. Vi har alltid kul ihop, det är väldigt sällan vi bråkar och då går det över snabbt. Här står han som vanligt och spanar.
Just nu är vi på väg i husses bil till husvagnen, matte har åkt före, hennes bil är för liten för mej. Ja jag kan åka i den men helst inte så länge, det blir obekvämt i det lilla baksätet. Vi ska stanna med matte en vecka.
Det blir långa promenader, och som hon har hotat med, tandskrapning. Men mest blir det kul.
Vanvård och misshandel
Nu vet jag att hon får dåligt samvete för att det blivit så, för jag kan ju inte göra rent tänderna själv, eller hur?
Nu tog hon fram tandskrapan, ja, vad ska inte en stackars hund stå ut med. Men det gjorde inte ont men det är obehagligt, hon tar fram den där ibland, men jag är så svår att ha att göra med, så hon ger ofta upp.
Men nu ska vi skrapa minsann. Jag var tvungen att ligga ner när hon höll på att misshandla mej. Efterått blödde det ur munnen och då ville hon att jag skulle dricka vatten. Men det ville väl inte jag, heller. Så då hällde hon in vatten i munnen på mej och skakade om kinderna på mej. Det är klart att jag satte i halsen.
Här sitter jag och begrundar min situation.
Nu får vi skrapa om ett par dagar igen, vi måste få ordning på dina tänder, säger matte. Vi får ta med skrapan till husvagnen, vi ska dit imorgon. Ja va kul, då blir det mycket nytt att lukta på. Tintin och jag kan skicka meddelanden till varandra i snön. Det är inget fint när ni kissar i snön, säger hon. Ja var ska vi kissa då, det finns ingen annanstans att kissa. Ni behöver väl inte kissa hela meningar i snön, det räcker väl att kissa rakt ner så blir det bara en gul prick. Nästa gång får du skaffa en tik, vi gör bara inte så.
Frisyrer
Tintin har inget emot att man håller på så där med honom, han tycker att det är skönt. Det gör jag med men så kommer matte med kameran, då slinker jag iväg som en orm.
Aj, aj, aj, där fick hon mej till slut. Men då hade tofsen börjat lägga sej lite.
Idag har vi gått omkring i skogen, det blev en del pulsande, men för det mesta gick vi på rådjursstigar. De är så smala så man får gå som en modell på catwalken, säger matte, trampar hon bredvid stigen så åker hon ner till över knäna. Tintin har det svårare i den djupa snön, men det är bra, säger matte, då får han starka muskler.
Nu ska vi vila medan matte frostar av frysarna, det är tråkigt tycker vi.
Utkast: Feb. 13, 2010
Igår kväll satt matte och tittade på backhoppning på TV. Det är inget kul med backhoppning, sa husse, det är ju inga svenskar med. Det är ju finnar och norrmän, sa matte, jag får heja på dem. Jag tittade en stund jag också men det blev för enformigt, det var ju samma hela tiden. Efter det såg de på Let´s dance och Solsidan. Hallå där. när ska vi få gå ut egentligen. Nu får ni väl skärpa er. Till slut fick vi gå ut och det var ju skönt, det är skönt att gå en promenad innan man ska sova, det tycker husse också. 
Hallå din pajsare, vad håller du på med? Det där är min nalle. Det är väl inget att gruffa om, säger matte, ta en annan nalle så länge. Ja, ja men det där är min nyaste, faktiskt. Dessutom så bet han mej den lille rackaren i går.
Vi sprang lösa i skogen när vi dök ner i samma hål, det doftade fantasktiskt intressant där, då small det. Matte hann inte se och jag tänker inte tala om nåt. Men hon fick se att jag blödde från nosen, jag fick en liten reva där.
Det är sånt som händer men det är första gången som jag blir skadad av honom, jag har ju bitit honom i öronen och så.
Tänk på hur det har gått för Jackson och Texas, (de två Parson Russel terrierna) de har blivit kastrerade de, hotar matte.
Därför att de bråkade med varandra jämt ja, det gör ju inte vi. Jackson är riktigt kastrerad och Texas är kemiskt kastrerad. Han kissar som tjej, men de bråkar inte mer.
I morgon kommer Lill-Husse med sin tjej på middag hos oss, det ska bli jättekul, jag kommer att svansa omkring och göra mej till för henne och visa mina nallar. Man måste ställa sej in har jag lärt mej, det får man igen sen.
Jag får försöka bräcka Tintin, alla tycker att han är så gullig, men jag ska nog visa revan på nosen jag, då kommer de att tycka synd om mej och titta snett på Tintin.
Terränggående
Åter hemma på tomten efter strapatserna.
Händelselöst
Här gömmer sej Tintin för oss, tror han. Men vi ser dej nog. Han gömmer sej väl inte, han håller ju på att nosa, ser du väl, säger matte. Jag tror i allafall att han gömmer sej, matte ska jämt hålla på honom.
Annars händer det inte så mycket här tycker jag. Mormor har varit här och det är ju alltid kul. Vi drog ikull matte på gärdet, jag vet inte vad som hände, hon ville gå åt ett håll och vi åt ett annat så det kan ju bara sluta på ett sätt. Jag fick också gå kopplad, bara för att jag åt så mycket hjortskit förut. Men jag snappade åt mej några harskitar i stället. Usch, sa matte, men jag menar att det är mycket fullkorn i harskit, så det så.
Matte tycker att jag ser trött ut här, ögonen hänger. Hon skulle sätta in ett foto på sej själv, så skulle ni få sen nån som ser trött ut, ha.
Gymnastiska övningar
Det är lättare att stå så här för då är det inte så svårt när man ska resa sej upp och så blir man inte kall där bak.
Jag letar faktiskt efter en leksak.
Nu hittade jag den inte men det som göms i snö kommer upp i tö, som det heter, säger matte.
Förövrigt så har jag haft ett par majsvällingsdagar, matte säger att jag har ätit för mycket hjortskit. Så nu får vi inte gå på gärdet på ett tag. Du får ju mat hemma, det ska väl räcka åt dej, du kan väl inte påstå att hjortskiten är godare, gormar hon. Hon fattar noll, hon skulle smaka själv, så skulle hon förstå varför jag tycker att det är smaskens.
Inga vårkänslor än!
Nu börjar matte tröttna på snön, hon längtar till våren, allting är bara vitt, säger hon. Hon får väl ge sej till tåls tycker jag. Tintin och jag har ju kul i snön, man kan stoppa ner huvet i snön och så nosar man och när man lyfter upp huvet ser man ut så här.
Det är väl kul, i alla fall så skrattade hon åt mej, så hon tycker kanske inte att det är så tråkigt med snö ändå.
Du ser ut som en gammal gubbe med vit mustasch, sa hon. Gammal kan hon vara själv.
Det har inte blivit kramsnö än, men när det blir det så kan man ju göra flera snögubbar och snölyktor och så kan hon ju kasta snöbollar så vi kan jaga dem. Det finns mycket kul som man kan göra med snö, ser du matte. Ja, ja säger hon lite lätt uttråkad.
Tintin, Basset fauve
Här sitter han på favvisfåtöljen i avslappnad stil. Det här är hans spanarställe, härifrån ser han ut över trädgården och vägen. Ingen undgår hans vaksamma blick. Han har alla möjliga ljud för sej beroende på vad eller vem som går förbi. Ylar, skriker eller tjattrar, ungefär som en lämmel. Han skäller sällan eller aldrig. Jag går omkring och brummar jag, husse tror ibland att jag morrar men det gör jag aldrig. Tintin däremot morrar, speciellt om man kommer i närheten när han tuggar ben, eller när husse ska flytta honom från sin säng på kvällen. Men det är inget att bry sej om, han biter aldrig.
Flytta på dej, bort med kameran, du står i vägen, tänk om det kommer nåt spännande ute, då missar jag ju det.
Fredagsmyys
Nu är det fredagsmys, men var är chipsen, fram med chipsen husse! Finns det inga chips, bara nötter? Det tycker ju inte vi om. Vi får väl försöka mysa ändå. Det är pinsamt när matte sjunger Fredagsmyyys som de gör på reklamen. Vi har det ganska bra här i soffan. Matte och husse? ja dom får väl sitta på golvet, vem bryr sej.
Och vad håller du på med då? Vadå håller på med, jag har bäddat ser du väl. Det är väl inget skönt att ligga på en tillknycklad matta heller, säger matte. Har du provat, frågar jag.
Valpigt
Idag ska jag visa lite valpbilder, matte har ju lyckats komma på hur man gjorde när man scannade.
Den första är på Lina, när hon var 9 veckor. Som en liten nallebjörn.
Det här är lilla Joker 8-9 veckor. En West Highland White Terrier.
Här leker Lina med Joker, hon var jättesnäll mot den lilla.
Här har vi lilla Bitte på campingsemester, hon var nog bara 10 veckor här. Gillade nog att spela fotboll.
Och här har vi Cesar, mattes systers hund när han var 9 veckor gammal. Rhodesian Ridgeback. Han blir 11 år i år.
Vi har flera valpbilder men jag tycker det räcker för idag, det är ganska svårsmält för vissa. Åh, ska vi inte köpa en hund, snälla, snälla, kanske en del säger efter de här valpbilderna. Matte blir så fjantig, hon skulle nog kunna köpa en valp till, men hon har ju oss, Tintin och mej, vi kan ju vara bebisar ibland, det säger hon iallafall.
Våra grannar ska köpa en ny valp till sommaren, en Briard, det ska bli kul med en ny hundgranne, tycker vi.
Snödjup
Nu undrar ni vad det här är. Det kan ju faktiskt vara en sork. Nej, det är ju Tintin som går i snön, ha ha. Han är 40 cm hög och snön är nästan 50. Tänk dej själv om du skulle gå i snö som når dej upp till huvet, va! Lite skrämmande faktiskt.
Matte börjar tröttna lite på snön, men vi tycker fortfarande att det är kul, vi landar så mjukt när vi busar. Förresten ska hon vara glad att det är snö för då blir det inte så smutsigt inne. Man måste se det positiva, förstår du matte.
Idag gick vi bara på vägen, matte orkade inte pulsa i skogen. Jag vilar idag, säger hon. Hon har nog ändrat sig tills nästa promenad, hon gillar att gå i skogen. Vi gick ut till stora vägen och tillbaka och sen så busade vi på tomten. Matte försökte lägga ikull mej, men det gick inte, jag är stark som en björn.
Bakåtblickar
Idag har det snöat hela dagen, det är inte så där jättekul faktiskt. Matte har suttit och tittat på gamla foton som ligger i lådor, här är det minsann inga album inte. Då skulle vi få skaffa en bokhylla för bara fotoalbumen, säger hon. Hon letar efter foton på oss när vi var valpar och när Lina var valp och alla andra valpar som vi känner och känt. Det var meningen att hon skulle scanna in de åt mej, så att jag kunde visa de i bloggen, men det sket sej.
Scannern funkar inte just nu, hon gör väl nåt fel förstås, snart kommer hon på det och då säger hon, ja visst ja, så var det man skulle göra!
Hon har tittat på gamla foton när sönerna var små, när barnbarnen var bebisar, när hennes äldsta syster levde.
Hon blir lite sentimental, jag hoppar ikring lite och puttar på henne, kom och lek matte och ha lite skoj.
Här, du får min nalle! 
Det här är grannens hund Rasmus när han var 8 veckor och precis hade kommit till våra grannar.
Matte hittar inte bilderna på Kasper när han kom till oss, men här är vi 5 veckor. Kasper är till höger med den lilla pricken i pannan och jag är längst till vänster.
Och det här är Tintin när han var 5 veckor. Till och med jag tycker att han var söt då. Matte tycker att han är söt nu med. Jag vet inte jag, han är ju vuxen nu och då kan man väl inte säga att han är söt heller. Ibland är du faktiskt ganska söt du också, säger hon till mej. Stilig skulle jag vilja säga att jag är, när jag är nykammad och inte så rufsig som jag är till vardags.
Semester
Nu är det 5 veckor kvar tills vi ska till hundpensionatet, vi ska vara där i 8 dagar, för matte och husse ska till Sälen. De åker dit varje år vecka 10 tillsammans med husses syster och svåger från England. Vi träffas inte så mycket, för de kommer på fredagen och vi åker på lördagen. Hundpensionatet är jättebra, vi trivs bra där, när vi kommer dit så springer vi bara in och tittar inte åt matte och husse. De första gångerna som Tintin var där, så var han lite ängslig men det har gått över nu. Vi är där 1-3 veckor om året, beroende på vart matte och husse ska nånstans. 
Här är matte i slalombacken, jag har ju bara sett foton, jag skulle vilja se när de åker i backen. Husse kan jag väl tänka mej att han åker bra, men matte är tveksamt, hon som ramlar så mycket.
På hundpensionatet har vi egen rastgård så att vi kan springa ut och in som vi vill i boxarna. Tintin och jag bor i samma, den är lite större än de andra. Ute i rastgården kan vi prata med grannarna. Promenader får vi tre gånger om dagen och dessutom får vi vara i stora rastgården några timmar, så vi kan springa av oss lite.
Vi blir i alla fall jätteglada när matte och husse hämtar oss igen, borta bra men hemma bäst som man brukar säga.
Det dröjer inte länge förrän det är höst igen. Varför skriver du så, frågar matte, det är ju inte vår än, så fort går det väl inte. Jo det tycker jag, säger jag. När den här bilden togs var det höst, när kossan var i vår trädgård och det var ju inte så länge sen. Jo, det är flera år sedan, säger matte. Nu är du ute och cyklar. Jag kan väl inte cykla heller, va dum hon är. Nä, förresten jag tar tillbaka det där. Hon kanske hämnas.
Vintrigt
Idag har vi gått ett träningspass igen, i alla fall för matte och Tintin. Vi har pulsat ute på gärdet nästan 2 km. Jag har ju långa ben så det är bara lite jobbigt, men tänk er Tintin som har korta ben, han får hoppa upp och ner i snön. Han ligger på golvet här bredvid mej och sover nu, snarkar faktiskt lite grann. Trött stackarn. Matte sitter och tar igen sej. Det är bara jag som är pigg, jag skriver ju i bloggen, jag får sova sen.
Här är en bild från Ånnaboda, det är alldeles frostigt på träden, det är vackert tycker matte. Jag vet inte vad jag tycker, det är som det är, det är snyggt när det är grönt också, tycker jag.
Det är ganska mycket snö vid husvagnen men vi hoppar inte omkring i snön här, vi får gå utanför campingen. Hundar får inte rastas på campingen och det fattar man väl, men igår så gick vi lösa när vi hälsade på Nora.
Visserligen smet Tintin till grannen bakom och hälsade på en labrador, men det avlöpte utan konflikter.
Nu ser jag att det snöar ute, jättestora flingor kommer det ner. Grannen C-Å är ute och skottar, då får han hålla på ska jag säja för det blir snart översnöat. Men han har sagt till matte att det är bra motion, och det är det nog.
Nu ska jag ta mej en liten tupplur jag med.
