Terränggående

Idag hittade vi en ny stig, spännande värre. Här kan vi gå grabbar, kvittrade matte. Det är ju bara det att matte är lite större än rådjuren, så hon fick huka sej nästan hela vägen och så kom kvistarna tillbaka på mej. Jag tar med röjsaxen nästa gång, sa hon ursäktande. Tintin var lös och stack iväg åt ett annat håll, men han kom tillbaka när matte hade ropat ett par gånger. Vad duktig du är, gullar matte. Men jag då, jag sticker ju aldrig iväg, varför säger hon inte att jag är duktig.



Åter hemma på tomten efter strapatserna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0