spinone

Idag skulle matte städa, ut med mattor och plädar, Tintin höll på att åka med av bara farten. Här ska fejas, tydligen. Nu ska hon dammsuga, det är verkligen inte kul, dammsugaren både ser konstig ut och låter konstigt. Hon får lov att bli arg på mej för att jag ska ligga still och inte rusa omkring i vagnen. Jag tror ju att det är nåt farligt som kommit för att mörda mej. Jag fattar inte att matte inte är rädd, men hon slåss med den ett tag och sedan försvinner den ner i sin håla under soffan. Frid och fröjd igen.



Idag gick vi lite längre, det har inte snöat på ett par dagar, så det har blivit mer plogat, och så har vi pulsat upp stigar själva. Matte tycker det är så vackert med träden som hänger ner, jo vackert kanske med snö på, men tänk om de inte orkar resa upp sej sen, hur vackert blir det, jag bara frågar.



Matte har lagt sin handske framför mej, för att jag skulle stanna så hon kunde fota mej. Det funka tydligen, sa hon, då får jag kasta handsken i fortsättningen när jag vill att du står still. Hon kan gott få tro att det var därför jag stod still, men egentligen så fick jag syn på nåt intressant och då står jag ju still i alla fall.

Idag kommer Anki, det blir bra, matte är i och för sej trevlig men det kan vara skönt med omväxling.
Hon var in och höjde värmen i deras husvagn igår. Då fick hon se en vas med tulpaner på bordet. Det fanns inget vatten i så hon hällde i vatten i vasen, sedan tyckte hon att de såg lite torra ut så hon tog upp de och tog en kniv för att skära av de lite längst ner, så att de kan suga upp vattnet bättre. Hon såga och såga med kniven, och plötsligt tog det emot, va sjutton, är det metall i tulpanerna. Jag tyckte väl att det gick trögt, sa hon. Det var ju inte underligt att de såg torra ut, de var ju torra, gjorda av tyg plast och metall, vilken blåsning.
Ni får inte berätta det här för nån, sa hon sen. Det är ju skämmigt.