Cesar
Hej, det är jag som är Cesar, jag är 11 år snart 12. Jag är hos min dagmatte på dagarna när matte jobbar.
Zetti och Tintin är mina kompisar, numera. Det var inte så lätt i början, eftersom jag är äldst, så tyckte de att det inte var så kul. Tintin var dessutom lite rädd för mej och Zetti förlorade sin ledarstatus. Men nu är allt frid och fröjd. Zetti gör sällskap med mej när vi är ute på promenad, annars brukar han sticka iväg på egen hand.
Jag tycker om att sova, jaga harar och katter, men jag orkar inte springa så fort så det är ingen fara för dem.
Tintin springer ju fort och han får ändå inte tag på dem. Jag skrev sova först för jag gillar att sova och dessutom snarkar jag tydligen. Det kan ju inte jag höra så det gör ju inte mej något.
Nej nu ska Zetti få tillbaka datorn. Jag ville bara visa honom att jag också kan, så det så.
Ja nu fick han lite egen tid, men nu räcker det tycker jag. Lite gästspel då och då gör väl inget men det
får inte bli för ofta säjer jag bara. Du är bara rädd att nån ska bli bättre än dig, säjer matte.
Det är jag väl inte men det är väl min blogg, det är ju jag som bestämmer, eller hur.
Jovisst.
Idag har mormor, V och hans mamma varit här och fikat, och då fick inte Cesar följa med, han sov tydligen.
Och så glömde matte oss, vi fick inget fika. Katastrof! Ni sa ju inget, försvarade hon sej med. Sa och sa, vi kan väl inte prata heller. Ni ska få när husse kommer hem, han har köpt hundkex, säjer hon för att komma undan. Men så lätt går det inte. Nästa gång hon åker hemifrån kanske jag biter sönder nåt för henne.
