Ständigt på resande fot
Nu har matte börjat packa, när vi kom in från promenaden ("matte är nyfikenpromenad") som gick bland husen efter sjön, så började hon att plocka ihop saker och packa ner de i väskor och kassar. Förra gången packade hon inte våran väska, för att hon trodde att vi skulle förstå att hon skulle åka och att vi då skulle tro att vi skulle få följa med. Hängde ni med där? Vi fattar ju i allafall att det är nåt på gång.
Här ligger vi och väntar medans hon packar. Jag åker före så kommer ni efter med husse, säjer hon. Jag måste dammsuga husvagnen och du Zetti tycker ju inte om när jag dammsuger. Guu va hon smörjer! Vi kanske tycker att det är lugnt och skönt när hon har åkt. Zetti, nu får du sluta skriva för jag måste packa ihop datorn.
Och jag som tänkte berätta att vi mötte de två Parson Jack Russelsarna när vi var ute och gick, jag och Jackson, den äldsta av dem, stirrade på varandra hela tiden, medan Tintin och Texas lekte. Vi brukar stirra på varandra och efter en stund så brukar vi göra utfall. Det är lite spännande tycker jag, men matte gillar inte det. Sluta stirra så där, titta på nåt annat, fåglar eller nåt, säjer hon. Ha, jag får ju inte stirra på fåglar heller, vi brukar gå förbi ett andpar alldeles nära där vi bor, de huserar i en liten göl som har bildats av snösmältningen. Jag brukar hoppa till mot de så att de blir lite skrämda. Vad gör du så där för, skräm de inte, säjer hon då. Och Tintin som är så jaktsugen annars han bryr sej inte alls om de, konstigt va. Men det är klart, han är ju inte fågelhund han, som jag.
