Det är inte så svårt att ha hund, tror jag

 Igår var Tintin inne och skrev, jag såg nog det, det gjorde inte så mycket. Han är väl avundsjuk stackarn.

Vår matte och husse är säkert inte de bästa man kan tänka sig. Men man behöver inte vara proffs för att skaffa hund, det räcker gott att man tycker om hundar (naturligtvis) och att man har tid. Har man inte tid ska man inte skaffa hund. Det är ju samma som med barn, har man inte tid ska man inte skaffa de heller, men där händer det ju i alla fall. Nu är ju jag så bra så jag säger till matte och husse när det är dags att gå ut eller att leka. I fall de skulle glömma bort det. Det kan faktiskt hända när vi har främmande på besök, eller att de håller på att jobba i trädgården så de glömmer tid och rum. Då säger vi till. Även om vi springer lösa på tomten som är ganska stor så vill vi ju leka med matte och husse ibland också, och gå på promenader. Vi vill ju inte ha tomten som toa. OK kissa lite på häcken kan jag göra faktiskt, men det är ju bara markeringar.

Min päls är ju inte så jobbig, det räcker att kamma ordentligt en gång i veckan, det gör inget om det blir mer sällan, för jag tycker inte det är så kul. Och när jag fäller så brukar de rycka det som sitter löst. Tintin fäller inte alls han, men han måste också ryckas, men också bara det som sitter löst. Enkelt som en plätt.

Klorna klipper matte en gång i månaden på mej, det är inte kul. Tintins klor måste klippas lite oftare, för de växer som sjutton. Tänderna måste kollas då och då, vi får sån där Plack-off i maten, det är väldigt bra mot tandsten. Matte har skrapat tandsten på mej tidigare men nu har jag ingen tandsten längre. Borsta tänderna gör matte sällan på oss. Vi tycker inte att det är så kul, faktiskt.

Göra rent öronen tycker inte jag är kul alls, men det behöver vi inte göra så ofta nu längre. Jag hade öronskabb när jag var yngre, men det fick jag medicin mot. Tintins öron är alltid rena, han tillhör en sån där totalt felfri ras tydligen.

Vi gillar att göra saker på samma tider. Vi vet precis vad klockan är när det gäller mat och promenader. Men på helgerna är vi helt plötsligt inte så noga längre, då är det lite mer slappt, i allafall för matte och husse.

Som sagt man behöver inte vara "Mannen som talar med hundar" för att ha hund. Jag tycker förresten inte han är så bra faktiskt. Vänlig men bestämd, tycker jag räcker. Såna där kickningar i sidan och konstiga halsband, det klarar vi oss utan faktiskt. Visst tappar matte tålamodet och skriker lite på oss, men det går fort över, hon är ju bara människa, stackarn. Nej nu kommer snart husse hem, då ska vi gå på kvällspromenad. Vi får ha på oss självlysande västar, husse också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0