Bus i snön
Igår kom de, jag sprang omkring nästan hela kvällen, Tintin sprang och gömde sej. Han tyckte att V blev lite för närgången. Vekling. Jag kände tydligt lukten av Cesar, deras hund, jag nosade på deras kläder och då såg jag honom framför mej. Så gör vi ute också, vi vet vilka som har gått förbi, det är inte så intressant. Men när det kommer en doft man inte känt förut så blir vi helvilda och matte måste säga till oss på skarpen.
Här busar vi, vi får busa mer och mer, men de håller noga koll så att inte jag blir för våldsam mot Tintin. På den här bilden syns ju inte Tintin nästan, bara svansen sticker fram.
Här har hon sagt åt oss att vara lugna, tråkigt, men nu har vi tjockt med snö mellan trampdynorna som blir till isklumpar som hon måste ta bort, det blir 8 tassar att gröpa i innan vi får gå in.
